Funktionell kontextualism

Vetenskapsfilosofiska antaganden: funktionell kontextualism.

ACT är baserat på det fundament av antaganden kring kontextualism, Pepper (1942), vilka antar att mänskligt beteende bara kan förstås i relation till historisk kontext före och situations kontext när beteendet uppstår, läs artikel av Hayes, Hayes och Reese (1998).

Den minsta enheten av analys inom funktionell kontextualism är "handling-i-kontext", "act-in-context", där individuella delar av ett beteende ses som abstraherade delar av ett helt/hel målmedveten handling, läs Hayes (1993), för utveckling av begreppet och hur kontextuella variabler kan användas i en given analys.

Det uttalade målet för funktionell kontextualism är att förstå, förutsäga och påverka, med precision, bredd och djup, handlingarna hos en individ (organism) i kontext, både historiskt före och i den givna situationen.

Med precision menas här att bara en begränsad uppsättning av analysdelar används vid analys av en given situation, med bredd menas att dessa analysdelar är grundläggande och kan användas i analyser över många olika situationer, med djup menas att de inte står i konflikt med eller motsäger annan välutvecklad kunskap inom andra vetenskapsområden, domäner eller nivåer av analys, läs Hayes et al. (1988).

Målet för vetenskap rent generellt, från ett kontextuellt perspektiv, är att "...utveckla allt mer organiserande uttalanden bland händelser, som tillåter att analytiska mål kan nås och som baseras på en verifierbar upplevelse, erfarenhet...", läs Vilardaga', Hayes, Levin & Muto (2009).

Sanning inom funktionell kontextualism avgörs inte genom ontologiska uttalanden, om hur världen "är", utan där grunden av kunskap är starkt epistomologisk "hur kunskap utvecklas", läs Barnes-Holmes (2000); Hayes, Barnes-Holmes & Wilson (2012).

Det betyder inte att allt kan användas, tvärtom, för att helt nå i mål med att förstå, förutsäga och påverka beteende krävs analys som börjar och slutar utanför individen, läs Hayes & Brownstein (1986).

Så, inom funktionell kontextualism används omvärldsvariabler i en situation som individen interagerar med, inte för att beteenden hos en individ inte kan påverka kontexten, utan för att bara kunskap som innehåller omvärldsvariabler som direkt kan påverkas eller ändras kan uppfylla analysens syfte att förstå, förutsäga och påverka.

Patrik Lindstedt